"I den intellektuella hållningen ingår också att reflektera över den egna reflektionen. Vad är det jag reflekterar över och varför reflekterar jag över just detta? Hur reflekterar jag egentligen? Vill jag reproducera andras idéer, tankar och metoder eller vill jag tillsammans med andra pröva och ompröva?" (sid 32, Pedagogiska Magasinet 2007:1, Mikael Alexandersson)
För att för egen del få lite grepp om artikelförfatarens tankar försöker jag mig på en liten sammanfattning:
Mikael Alexsandersson skissar i sin artikel först utveckligen av synen på läraryrkets identitet och dess handhavande av sin roll. Från rent överförande av vetande och kunnande(statiskt förmedlat) till en reflekterande hållning(1990-talet), vilken förväntades nyforma och integrera läraren och lärarens reflekterande och tanke in i lärandeprosessen. Man kanske kunde formulera det så:
Läraren är det reflekterande och analyserande subjekt genom vilket kunskap, frågeställningar och problematisering strömmar ut i t ex klassrummet.
(Har väl alltid varit så en bra och intressant lärare fungerar!?) Detta ger ju en annan roll och identitet, och kanske också dignitet, åt läraren och är givetvis i det stora hela positivt. Benämningar för detta reflekterande och problematiserande har varit sådana som "handligskunskap, tyst kunskap, praktisk kunskap och professionell kunskap". Man kan väl säga att läraren "blir ett med sitt ämne" i denna prosess.
Artikelförfattaren lyfter så in den intellektuella aspekten i lärarrollen. Stramt sammanfattat handlar det om att man med intellektuellt reflekterande kritiskt analyserar alla lärandets dimensioner. Historiska, sociala, kulturella. Men också elevens lärande och det egna handlandet. Ett djupare grepp således, som kanske till och med kan påverka och omskapa skolan i stort.
Så ungefär uppfattar jag tankegången.
Frågeställningar:
Hur kan vi med intellektuellt reflekterande påverka slöjdämnets status i skolan? Vad skulle det kunna leda till för självkritik?
Har prestation och dokumentation ersatt kommunikation och reflektion i dagens skola?( Ett av artikelförfattarens konstateranden.)
(Sen kan man ju också ställa den kritiska frågan om en oreflekterande lärare är bättre än den som reflekterar illa. Eller om en allmänt reflekterande lärare är bättre än en illa intellektuellt reflekterande? ; )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar